Hållbarhet

ICCT är en oberoende ideell organisation som grundades för att tillhandahålla högkvalitativ, opartisk forskning samt teknisk och vetenskaplig analys till miljölagstiftande organ.

I deras studie, som hänvisas till ovan, undersöktes de totala växthusgasutsläppen under produktens livscykel för olika typer av drivlinor. När man tittar på de resultat som visas i stapeldiagrammet kan man se att elektrifierade bilar gör ett mindre totalt koldioxidavtryck än traditionella bensin- och dieselbilar, trots att de energiintensiva batterierna släpper ut mer koldioxid i tillverkningsfasen än förbränningsmotorer.

Beroende på den nationella energimixen varierar koldioxidutsläppen för produktionen av bränslet (bensin eller elektricitet) mellan europeiska länder. Till exempel producerar Norge mycket energi från vattenkraft och släpper därför nästan inte ut någon koldioxid när man producerar energi för elfordon. Å andra sidan har länder som Tyskland och Nederländerna en energimix som släpper ut mer koldioxid. Men när elen väl producerats släpper den inte ut ytterligare utsläpp från avgasröret, vilket förbränningsmotorer gör.

Ser man till en elektrifierad bils totala livslängd kan man förenklat säga att ju mer förnybar energi som används för att producera och ladda fordonet, och ju mer batterierna kan återvinnas, desto mindre miljöpåverkan har den jämfört med konventionella bensin- och dieselbilar.

Koldioxidpåverkan från tillverkningen av själva bilen är ganska jämn när man jämför elektrifierade bilar med konventionella bilar.

Att tillverka de kraftfulla batterier som ger dig bra räckvidd är dock en energikrävande process i dagsläget, som börjar med brytning av råvaror som nickel, koppar, kobolt, grafit och sällsynta jordartsmetaller som neodym och litium.

Totalt sett är energiförbrukningen för att bygga en bil dock avsevärt mindre än den energi som används för att driva den under hela dess livslängd. Detta innebär att elbilar förhållandevis snabbt kompenserat sitt tillverkningsunderskott.

Mer om drivlinor